1. Klipp isär varje artikel ur Barnkonventionen för sig. Du hittar artiklarna här:  www.ungaornar.se/barnkonventionen
2. Dela in deltagarna i smågrupper som först ska välja ut de 10 viktigaste artiklarna enligt dem.
   
   Här är det viktigt att de diskuterar och försöker komma överens inom smågrupperna. Låt dem sedan berätta i helgrupp hur de har tänkt.
   

1. Gå sedan vidare till att välja ut de 5 viktigaste artiklarna.
2. Diskutera på nytt i storgrupp hur det gick för dem att välja och hur de resonerade.

• Är det någon artikel som ni inte förstår?
• Någon som är lätt att välja bort/självklar att inte välja bort?
• Kom ni överens?
• Vad finns det för fördelar med att ha en särskild barnkonvention? Barn omfattas ju redan sedan tidigare i allmänna deklarationen av mänskliga rättigheter.
• Tror ni att barnkonventionen följs i de flesta länderna? Respekteras barns rättigheter globalt?
• Vem har rätt att bestämma vem som är barn?
• Är Sverige bra på att garantera barns rättigheter idag? Fundera på exempel i er vardag!

Fyra hörn-övning: Varje hörn i rummet representerar varsitt svar på påståendena. Läs upp ett påstående och tillhörande svar, och låt deltagarna placera sig i valfritt hörn. I det öppna hörnet ställer man sig om man har ett helt annat svar på påståendet. Alla som vill får sedan berätta hur de tänker kring påståendet och deras val av hörn att ställa sig i.

Mitt bostadsområde är:

1. Anpassat utifrån barns bästa
2. Anpassat utifrån miljöns bästa
3. Anpassat utifrån vuxnas bästa
4. Öppet hörn

Det som är bäst/sämst med mitt område är:

1. Att det finns roliga saker att göra
2. Att det bor många med olika nationaliteter här
3. Att jag aldrig behöver känna mig rädd
4. Öppet hörn

Det jag gillar minst med mitt område är:

1. Att det inte finns något roligt för mig att göra på fritiden
2. Att det ibland händer farliga saker och att jag kan känna mig rädd
3. Att jag inte kan påverka i mitt bostadsområde
4. Öppet hörn

Förklara att övningen handlar om att fundera på och diskutera demokrati och inflytande, och att få ta ställning till olika påståenden.

1. Gör en linje längs med golvet.
2. Lägg ut papper med siffror 1 till 10 i ordning.
3. Ställ ett påstående i taget, låt deltagarna ta ställning genom att ställa sig i ena änden av linjen (siffran 10) om de håller med, i andra änden (siffran 1) om de inte alls håller med, eller någonstans där emellan.
4. Börja med några enklare påståenden för att visa hur övningen går till:

• Jag skulle vilja äta glass till middag varje dag
• Vinter är min favoritårstid
• Det är jätteroligt att spela fotboll

Gå sedan vidare till de riktiga påståendena. Låt de som vill berätta hur de tänker kring var på linjen de har placerat sig efter varje påstående.

• Alla i en grupp ska få säga vad de tycker i alla frågor, även om det tar lång tid.
• Om någon i gruppen vet mest om en viss fråga ska hen få bestämma.
• Det är oftast lätt att komma överens även om man egentligen tycker olika eller vill göra på olika sätt.
• Vuxna vet oftast vad som är bäst för barn.
• Jag känner oftast att vuxna lyssnar på vad jag säger.
• Eleverna borde få bestämma mer i skolan.
• Man borde få vara med och rösta innan man fyller 18.

Steg 1. Börja med att diskutera vad demokrati är med gruppen.

• Vad är demokrati?
• Vad innebär det att leva i en demokrati?
• Vilka rättigheter har man?
• Vad är motsatsen till demokrati?
• Vilka styrelseskick finns det?
• Vad innebär det att leva i en diktatur? 

Diskutera i helgrupp och skriv upp på tavlan vad deltagarna säger. Hjälp dem att komma på fler saker ifall det tar stopp.

Steg 2: Låt deltagarna skriva sina svar på följande frågor på post it-lappar; ett svar per lapp och olika färger på lapparna för de två olika frågorna.

• Vad får deltagarna vara/inte vara med och bestämma om?
• Vad skulle de vilja vara med och bestämma? 

Sätt upp lapparna på väggen och titta på dem tillsammans. Fråga gruppen vad de tänker och låt dem diskutera lapparna tillsammans.

Två delatagare får tilldelat vars ett oproblematiskt ämne, tex äpple vs banan, sommar vs vinter, popcorn vs chips, pizza vs hamburgare osv. De får sedan debattera för sitt ämne inför de andra under 1 minut.

Deltagarna delas in i fem olika grupper där varje grupp får ett styrelseskick att visa upp för de andra i en teater. Klipp ut beskrivningarna nedan och lotta ut styrelseskicken till grupperna. De får cirka 20 min att förbereda sedan 5 min/grupp att presentera.

Styrelseskick:

Direktdemokrati: Även direkt demokrati, är en beslutsform där beslut i enskilda frågor fattas i demokratisk ordning direkt av de röstberättigade själva. Om vi hade direktdemokrati i Sverige så skulle alla som är över 18 år rösta i alla beslut som tas i kommunen, regionen och i riksdagen. Ett sätt av direktdemokrati är när vi har folkomröstningar.

Representativ demokrati: Representativ demokrati avser ett system där folket styr genom val av partier eller företrädare med beslutanderätt. Representativ demokrati är det system som vi har i Sverige idag. Det är där vi väljer politiker som har samma åsikter som vi och de i sin tur fattar beslut.

Monarki: Monarki är ett statsskick där statschefen är en monark. I monarkier går tronen nästan alltid i arv inom en och samma ätt. Ställningen som monark är vanligen inte tidsbegränsad och ofta ärftlig. I vissa monarkier har monarken mer makt än andra.

Diktatur: Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera personer (ofta militärer) som inte är folkvalda. Folket kan inte välja vem eller vilka som ska styra. Inte heller kan de styrande röstas bort från makten i allmänna val. Människorna får INTE tycka och tänka som de vill – censur och inskränkt yttrandefrihet råder.

Anarki: Anarki kommer från grekiskans ”anarchia” som betyder avsaknaden av härskare och statsmakt. Lite mer ingående kan man säga att anarkism är en teori vars mål är att skapa ett samhälle i vilket individer fritt samarbetar som jämlikar. Här finns det ingen som styr, utan alla styr för sig själva.

Det tar bara några ögonblick för oss att få ett första intryck av en annan person och det mesta baseras på våra fördomar. Våra fördomar grundar sig på stereotyper som ofta är omedvetna. Som exempel kan nämnas är ”alla svenskar är blonda och blåögda” och att ”Unga är lata och bara spelar hela dagen.” Fördomar kan ha en negativ inverkan på samhället genom att bidra till segregation, orättvisa och social ojämlikhet.

Det är viktigt att bekämpa fördomar genom utbildning, medvetenhet och dialog för att främja tolerans, förståelse och respekt för alla människors olikheter och likheter. Den här övningen ger dig möjlighet att bekämpa fördomar med sanning. 

Steg ett: Dela upp deltagarna i grupper om två. Låt sedan deltagarna gissa varandras intressen, bakgrund, hur de var som barn, favoritämnen och allt annat som de tror på om personen framför sig, kör en i taget. 

Steg två: Deltagarna går nu igenom vilka av dessa påståenden som stämmer eller ej. Om de vill kan de berätta sanningen. Exempelvis gissade en på att ”du var lugn som barn”, vad är sant?